lu.se

Matematikcentrum

Lunds universitet

Denna sida på svenska This page in English

Niklas Svensson

Hej Niklas!
Under Sonja Kovalevskydagarna är det du som kommer att berätta om Sonja Kovalevskys liv för oss. Du är doktorand i historia vid Lunds universitet men
är gymnasielärare i historia i grunden. Hur kom du in på forskarbanan?
- Redan när jag utbildade mig till lärare fanns mitt intresse för historisk forskning, när jag arbetade som gymnasielärare fanns det med i bakhuvudet att jag någon gång skulle vilja tillbaka till universitetet och forska. Det bara blev så lite tidigare än vad jag först hade trott. 

Du forskar om vetenskapsmannen som identitet och hur denna identitet växte fram under 1850-1900-talet och du tittar bland annat på vad som fick rymmas i identiteten och vad som fick lämnas utanför. Varför blev du intresserad av just detta?
- Mitt intresse för vetenskapsmannen kom som något av en aha-upplevelse. Jag var på Svenska Akademiens ordboksredaktion i Lund och undersökte hur gamla en mängd olika ord var, något jag kan rekommendera alla att göra! Jag hajade till när jag såg att vetenskapsman togs upp i lexikon först 1855. Jag minns hur jag snopet undrade: men vad var Linné, Galileo och Newton om de inte kallades vetenskapsmän? Detta satte igång massor av tankar om ord, tid och relationen mellan ord och deras betydelseförändring över tid. Vad betydde det att kalla sig vetenskapsman vid 1800-talets mitt, vilka gjorde det? Hur blir och blev någon trovärdig som vetenskapsman? Vad förväntades av vetenskapsmannen? Det är bara några av de frågor som jag återkommande funderar på i min forskning. 

Under Sonja Kovalevskydagarna kommer du att berätta om din forskning och om Sonja Kovalevsky, som konferensdagarna är uppkallade efter. Vilken koppling finns mellan din forskning och Sonja Kovalevsky?
- Kovalevsky var en intressant individ på många sätt. För det första var hon en av de första kvinnliga professorerna. Kovalevsky var också väldigt berest; född i Ryssland, utbildad i Tyskland, sedermera professor i Stockholm. För det tredje tillhörde hon något av en kultur-elit under sin tid i Stockholm. Hon var inte heller bara intresserad av matematik utan skrev exempelvis litteratur tillsammans med författaren Anne Charlotte Leffler, syster till Kovalevskys matematikkollega vid Stockholms högskola Gösta Mittag-Leffler. Kovalevskys syn på matematik var också den något nästan konstnärligt, hon menade att det var långt ifrån torrt och tråkigt, att det krävde stor fantasi.  För det fjärde, (det som fångar mitt forskningsintresse mest) hennes samtid hade svårt att definiera henne. Hennes kön gjorde henne för ovanlig eller avvikande för att hon skulle kunna ses som en "vanlig" vetenskaps(man). Att hon skrev litteratur och intresserade sig för politik gjorde det inte lättare för hennes samtid. Sammantaget kan sägas att Kovalevsky överskred en mängd gränser – symboliska och fysiska – och sådana personer brukar ofta dra till sig historikers intresse.